Premiär x 3

I söndags arrangerade Linköpings MS sin traditionella Asfaltsprint. Hela teamet var engagerad i denna tävling. Micke, Robin och Daniel tävlade. Jonas, Sivan och Pontus var funktionärer. Linus fotograferade. Linus flickvän Malin var kranskulla. Roger var med och lärde sig datasystemet i sekretariatet och Fredrik var depå och miljöchef.

Dagen till ära så var det hela tre premiärer för Gripenör Racing. Den första premiären gällde Daniel som körde sin första tävling. Premiär nummer två stod Robins nybyggda Mazda för och till sist var det även premiär för Gripenör Racings mobilblogg. Då alla i teamet var engagerade i tävlingen så blev det tyvärr inte så mycket tid över till uppdateringar av denna men det blir bättring till nästkommande tävlingar.

Teamets bilar för dagen

Nedan följer en liten rapport från förarna och även en rapport från postering 6:

Växellådsras för Micke

Att vara med och arrangera en tävling, samtidigt som man skall försöka att tävla och göra så bra ifrån sig som möjligt, det är inte lätt. Men skam den som ger sig, det gör inte en Gripenör! 
Tävlingen flöt på bra, men min egen insats på banan blev inte så lyckad. Hur som helst blev jag väldigt laddad 5 minuter innan start, det här skall jag greja, tänkte jag. Knappt kontaktbar gled jag fram mot starten. Flaggan drogs åt sidan. Med 1:ans växel ilagd for jag iväg med målet i sikte. 2:ans växel gled i och mitt i rondellen kom 3:an. Vid första hindret i med 2:an igen. PANG skrammel, det fans ingen 2:a, i med 3an igen den fanns kvar iallafall. Resten av de 3,7 kilometrarna fick köras med 3:an, den enda växel som fanns kvar. Ni som håller på med motorsport vet hur det känns. Det var den tävlingen.

Måndag klockan 15:30 började jag plocka ut motor och växelåda. KLockan 16:15 var allt ur bilen.
Klockan 17:20 var lådan i tusen bitar, såg inte snygg ut.
19:00 hade jag plockat fram alla nya delar som behövs, men där gav jag mig för denna dag.
Skall plocka ihop den under tisdagen.

/En trött Micke

Micke i full fart innan växellådshaveriet

Äntligen en hel tävling

Dagen till ära var det dags för premiär i den nya Mazdan som har varit det stora projektet i vinter. Då Daniel inte fick ordning på bilen så erbjöd jag mig att dela bil med Daniel.
Min första omgång gick bra till en början men sen förstördes den omgången med att jag snurrade och fick börja backa. Då var det kört men jag var ändå nöjd med bilen.
Andra omgången gick bra genom hela åket men tiden blev inte den bästa. Inte mycket att göra åt, bilen kändes bra och var riktigt rolig att köra.

Tredje omgången var jag riktigt laddad för att försöka få till en bra tid. Det gick riktigt bra till en början men sen bromsade jag på mig och kom helt fel in i flera chikaner och jag var även ute en vända på gräset. Trots detta blev detta min bästa tid.
Var riktigt nöjd med att få fullfölja en hel tävling och att bilen gick helt utan problem. Puh det var länge sen sist...
/Robin

Robin på väg i sin nybyggda Mazda, som han har jobbat med de senaste månaderna

Premiär till slut

Efter massor av timmar med Saab 99:an i garaget och med bara strul så står det klart kl 17:00 på lördagen att vi inte hinner få färdigt den till min första tävling. Robin erbjuder då en plats i sin nybygda Mazda.
Väl ute på Sviestad strax efter kl 06:00 börjar nervositeten komma, men lugnas snart ner efter två koppar kaffe och en pratsund med Robins mamma Malin. Tiden flyger iväg och plötsligt står jag på startplattan. Första omgången gäller det bara att känna på bilen. Tillbaka till depån med en rykande het Mazda, kändes det som det hade gått bra och jag ville ut på banan igen direkt. De kommande omgångarna förbättrade jag mig i den däckskrikande bilen, precis som i Hollywood.
Jag är mycket nöjd med första tävlingen; allt i från bilen, teamet, banan, en välordnad tävling till vädret.
/Daniel

Daniel passerar de knixiga chikanerna i sin första tävling

Rapport från postering 6

Sivan och Pontus med kompisen Oskar var funktionärer på denna postering, mitt på en raksträcka. Kan berätta att det blåste rejält och det var kallt, men som den gamla scout man är så är man ju van att ha med extrakläder, och de gick åt. Linus var även hos oss ett tag och fotograferade.
Förarna körde försiktigt och tog inga risker, förvånansvärt lite tunnor kördes emot. Vi däremot hade behövt några fler tunnor att springa efter, för att få upp värmen.
Denna dag var det ingen större dramatik på denna postering men roligt ändå.
/Sivan

Hårt arbete på postering 6

Fler bilder från tävlingen finns här.